Frågor och svar om sotning och brandskyddskontroll

Sotning av eldstäder med tillhörande rökkanaler har skett så länge vi har eldat för uppvärmning och matlagning. Redan på 1600-talet fanns lagstadgad sotning i stadsbebyggelse på grund av eldfaran.

Den nu gällande lagen om skydd mot olyckor säger att den enskilde fastighetsägaren har ett övergripande ansvar för brandskyddet i sin fastighet, däri inbegripet en skyldighet att låta rensa rökkanaler och eldstäder på beläggningar som kan orsaka brand. Kommunen har skyldighet att se till att detta blir gjort och har också rätt att ta ut avgift för det.

Kommunen, i form av räddningsnämnd eller liknande, har i uppgift att fastställa föreskrifter angående sotningen. Där stadgas hur ofta sotningen ska göras på olika typer av eldstäder, men också beroende på hur de används. Där bestäms också en del andra regler om sotning och rengöring av rökkanaler och imkanaler. Dessa föreskrifter är juridiskt bindande och kan jämställas med lag.

Kommunen har, enligt lagen om skydd mot olyckor, rätt att bestämma om de avgifter som får tas ut i samband med sotning och rengöring av imkanaler. Detta kallas sotningstaxa och är en fastställd avgift, på samma sätt som andra avgifter för kommunala tjänster.

I varje kommun finns det ett företag som har ensamrätt på sotning och rengöring i kommunen. I några fall sköts detta i kommunens egen regi, men i de flesta kommuner är företaget utsett vid en offentlig upphandling. Företaget har skyldighet att utföra sotning på samtliga eldstäder i kommunen.

Numera går det att som fastighetsägare få dispens från skyldigheten att låta detta företag sota hos sig. Dispens ges till fastighetsägaren personligen efter ansökan hos räddningstjänsten i kommunen.

Du kontaktar din kommun och ansvarig nämnd (räddningsnämnden) och ber om en dispensansökan. De ger dig den information du behöver. Fram tills din dispens är beviljad är det kommunens entreprenör som sotar din fastighet.

Vid prövning av ansökan bör kommunen beakta förbränningsanordningens komplexitet, risksituationen, den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Prövningen bör omfatta förutsättningarna för att sota anläggningen i dess helhet, och den som ska utföra sotningen bör själv visa att nödvändiga kunskaper om sotning och brandskydd finns.

När en fastighetsägare ansöker om att själv få sota inom den fastighet där denne är bosatt bör kommunen ta särskild hänsyn till att fastighetsägaren normalt har viss kunskap om anläggningens konstruktion och funktion samt ett eget intresse av att sotningen sker på ett sätt som ger god brandsäkerhet.

Kommunen kan neka dig, och du kan i så fall om du vill överklaga kommunens beslut till länsstyrelsen.

Ja. I lagen om skydd mot olyckor finns en särskild paragraf som reglerar sotarens rätt till tillträde till samtliga eldstäder i kommunen. Du har också som fastighetsägare skyldighet att se till att sotningen är utförd i rätt tid, och innan du använder en eldstad måste du vara förvissad om att den inte är belagd med eldningsförbud.

En avisering är en påminnelse om att det är dags att sota din eldstad så att den inte går över gällande tidsfrist. Den är också ett förslag på dag och tidpunkt då sotaren är i närheten och har tid avsatt för din fastighet. Genom att acceptera dag och tid får du sotningen gjord till ett billigare pris än om sotaren ska åka ut enbart för din fastighet.

Observera att om tiden inte passar dig måste du alltid meddela sotaren detta, annars får du betala framkörningsavgiften.

Ja. Kontakta sotaren och säg att du inte har eldat, så markeras eldstaden som oanvänd. Det blir då ditt ansvar att se till att den inte är brandfarlig om du skulle vilja använda den igen. Du måste också kontakta sotaren och meddela att du tar eldstaden i bruk igen.

Generellt sett är det så. All förbränning av organiskt material kan ge upphov till sådana avsättningar i skorstenen att en sotbrand kan inträffa. Det beror på anläggningens skötsel och underhåll, hur eldningen sker och på hur rökkanalerna ser ut.

Priset i sotningstaxan förutsätter att sotaren tar husen i tur och ordning, för att sotningen ska ske så kostnadseffektivt som möjligt. Om sotaren måste bryta det schemat innebär det en extra kostnad som påförs fastighetsägaren. Det innebär också ett ökat administrativt arbete med att skriva om arbetslistor, samt arbete med att hitta ett annat arbete åt sotaren för att fylla den lucka som uppstår den dag sotaren var planerad att komma till dig.

Ja, allting är möjligt. Om den aviserade dagen eller tiden inte passar och ni väljer en annan tid kan det innebära att sotaren åker särskilt ut till er fastighet, vilket medför merkostnader — och det är dessa som faktureras. I sådana fall tas betalt för den arbetstid och körsträcka det tar att köra ut, utföra arbetet och köra tillbaka. Då sotas det enligt sotningstaxans högre pris, det vill säga fastighetsägaren betalar den faktiska kostnaden: resa tur och retur till fastigheten, tiden det tar att sota eldstäderna, kilometerersättning samt restid.

Se bara till att visa sotaren var stegen finns, så kan han säkert ta fram den själv. Eventuellt kostar detta lite extra om det är mycket långt till stället där stegen förvaras.

Det går bra. Lägg nyckeln någonstans eller ge den till en granne, och meddela sedan sotarexpeditionen var nyckeln finns. Det bör också vara framkomligt fram till pannan, och det kan vara bra att lägga ut tidningar där sotaren kommer att gå samt att skydda möbler som står nära eldstaden.

Grundavgiften är den startkostnad som tas ut från varje fastighetsägare oberoende av vad som görs i huset. Den är avsedd att täcka dels det administrativa arbete som utförs inne på expeditionen, dels ett medelvärde av den tid det tar för sotaren att förflytta sig mellan arbetsplatserna under dagen.

Det är alltid fastighetsägaren som är ansvarig för brandskyddet i sin fastighet (LSO 2 kap. 2 §). Om nyttjanderättsinnehavaren — restaurangen — inte betalar rengöringen eller på annat sätt inte fullgör sina skyldigheter, vänder vi oss till fastighetsägaren.